Emil

Twilight Imperium 3 var mitt första brädspel. Jag tror jag har sagt det ungefär femhundra gånger, men det är fortfarande både sant och otroligt imponerande.

Full disclosure: Vi hittade en flaska rom. Den låg bland ölen och vinet. Sen började vi spela. Det här är cirka fyra minuter från den

E: “A Game of conflict in the grim future for 2 players” J: Ja, det där är fan The grim future alltså. E: Vadå? Det

Göteborg. Lördag. 23:40. Spartacus står på bordet. Ingen har spelat brädspel innan. E spelleder. F: ”När använder man den här?” E: ”I intriguefasen.” F: ”Jaha.

Jag ska förflytta mig till andra breddgrader i en vecka eller så. Och som ni vet innebär ”andra breddgrader” också ”inga spel”. Men det ska

Om man klickar blir den större!

Kapitel 1 ”Släpp mig. SLÄPP MIG! Den är ond! Nej, jag kan inte… Snälla, låt dem vara jag… Förstår ni inte? Den måste dö! Arrrgh! Ni…” Fyra timmar tidigare Jag hade fortfarande mina tofflor på mig och halvt låg, halvt satt upp när jag vaknade. Ur hörlurarna dunkade blip blop basgång retro […]

Jag har varit borta från just den här delen av internet ett tag nu. Det hela har sin grund i att jag drabbades av någon form av spelkramp som fullkomligt kulminerade när jag i ett svagt ögonblick skaffade ett Steam-konto i mitten av december. Den digitala speldjävulen sänkte både klor och […]

Det är som sagt något speciellt med Game of Thrones le brädspel. Jag spelade det återigen större delen av dagen igår och efter sex timmar av medspelare som förhandlade såhär: gjorde såna här förtäckta hot gjorde såna här anfall mot mina fiender svarade såhär på mina diplomatiska lösningar och i […]

Nu är det filmfestival igen. Precis som förra året (det är till och med samma toppbild) innebär det att jag gör en omprioritering i prokrastineringen och stänger in mig i mörkret ungefär sex timmar om dagen. Men jag har lärt mig att streamlinea lite. Igår var jag på en av Allt på ett korts spelförenings […]